SD om Martin Luther King och Nelson Mandela

Jag har haft en något absurd debatt med några SD-are på Facebook. Enligt dem så är inte fakta verkliga fakta, utan det finns vänster-fakta och SD-fakta. Allt som t.ex. Statistiska Centralbyrån publicerar är vänster-fakta. Det är inte utan att jag funderar på hur det ska gå att ta ansvar i politiken då. Och det är ju bekant att enligt dem så existerar ingen klimatkris. Det är bara olika väder. Det var många hårda ord i debatten, men det som gjorde dem riktigt rasande på mig, var frågan om de inte höll med om att Martin Luther King och Nelson Mandela hade varit stora och beundransvärda ledare. Jag fick inga svar, men de ansåg att jag var en fullkomligt idiotisk, helknäpp dåre som de inte ville höra ett ord mera från. Tydligen känsligt alltså.

Annonser

Subventioner som medvetet förtigs

Sverige är ett av de länder som subventionerar ägt boende mest i form av ränte- och ROT-avdrag. När Dagens Eko (P1) hade ett inslag om bostadspolitiken idag så nämndes bara de små investeringsbidragen, men inte de enorma subventionerna till ägt boende som kritiserats av EU, OECD, IMF m.fl. Varför förtigs verkligheten? IMF har rekommenderat Sverige att utöka investeringsbidragen, medan alliansen plus SD vill ha bort dem. Trots att de bevisligen medför lägre hyror i nyproduktion. Att hyresvärdar och bostadsföretag inte är så förtjusta i dem beror ju på att hyrorna hålls nere i 15 år. Men de är bra för konsumenterna. Frågan är på vems sida man står.

ROT-avdrag bara till åtgärder för minskat energiförbukning

Idag twittrar Sveriges Byggindustrier och kräver att ROT-avdragen på arbetskostnaden åter ska bli 50 % mot nuvarande 30 %. Argumentet är att sänkningen skulle ha ökat svartjobben. Fast några bevis för detta ges inte. Det finns för övrigt en rad andra åtgärder för att motverka svartjobb.

Men organisationen nämner inte de två stora bristerna hos ROT-avdragen:

1)      De går bara till ägare av småhus och innehavare av bostadsrätter men inte till flerfamiljshus och hyresrätter.

2)      Avdragen är i stort villkorslösa och kan gå till nya lyxkök, trädäck, etc.

Idag när klimatkrisens verkningar är kännbara i hela världen borde ROT-avdrag enbart kunna ges för åtgärder som minskar energiförbrukningen eller minskar förbrukningen av icke förnybara energikällor. Dessutom borde investeringsbidragen till byggande av hyresrätter med överkomliga hyror utökas. Så kan stimulanser till byggande av bostäder som fler kan efterfråga motverka en minskning av byggandet.

 

Lyxrenoveringar förstör bostadsmarknaden

En dålig dag för bostadsfrågan. Ett viktigt inlägg av Stig Westerdahl i Sydsvenskan 26 juli (Dålig dag för bostadsfrågan) om tyska Vonovias köp av Victoria Parks bostäder. ”Den budstrid tyska Vonovia vann över amerikanska Starwood visar hur lockande det är att renovera vakanta lägenheter och höja hyran långt mer än vad kostnaderna motiverar. Flera andra företag, som världens största riskkapitalbolag Blackstone, har också anammat affärsidén och förstått att hyreshöjningar på upp mot 50% betyder lönsamma svenska fastighetsaffärer.”
Jag tror att det behövs lagändringar för att stoppa detta geschäft. Frågan är också vad som händer på längre sikt, eftersom företagen inte åtgärdar fastighetens infrastruktur (för då skulle hyresgästerna få möjligheter att påverka). Så vad händer efter 10 år när alla lägenheter är superdyra men stammarna behöver bytas? Vem ska reda upp detta då? Tänker bankerna som ger lån till dessa fuskrenoveringar på vad som händer då?
https://www.sydsvenskan.se/2…/en-dalig-dag-for-bostadsfragan

Växande inkomstskillnader i Sverige

Ur SCB:s Inkomstrapport 2016, som är en totalräkning, kan följande noteras:

”År 1991 var Gini-koefficienten (som mäter inkomstskillnaderna) 0,226, år 2000 hade den ökat till 0,294 och 2016 låg den på 0,320, den högsta noteringen sedan mätningarna startade. Även andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat under samma tidsperiod, från 7,3 procent 1991 till 14,4 procent 2016. Högst ekonomisk standard 2016 hade sammanboende med kvarboende unga vuxna följt av sammanboende utan barn. Lägst ekonomisk standard hade ensamstående kvinnor med barn. Utrikes födda har en lägre ekonomisk standard än personer födda i Sverige. År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. Andelen har dock varit i stort oförändrad sedan 2010. År 1991 var motsvarande andel 90 procent, det vill säga skillnaderna har ökat mellan utrikes och inrikes födda personer.”

Som framgår nedan har dock alla inkomstgrupper fått reala ökningar. Låg ekonomisk standard definieras som mindre än 60 procent av medianlönen.

”I genomsnitt fick de svenska hushållen nästan 8 000 kronor i ROT- RUT- och ränteavdrag 2016. Avdragen fördelar sig dock ojämnt på hushållen. Hushåll med hög ekonomisk standard har väsentligt större avdrag än hushåll med låg ekonomisk standard. Det framgår av diagrammen där hushållen delats in i tio lika stora grupper, så kallade deciler, där decil 1 är den tiondel av hushållen som har lägst ekonomisk standard och decil 10 är den tiondel som har högst ekonomisk standard. Hushållen i decil 10 fick i genomsnitt nästan 21 000 kronor i ROT-, RUT- och ränteavdrag 2016 medan hushållen i decilerna 1 och 2 fick mindre än 2 000 kronor”.

Att införa ett tak på 25 000 kronor på ränteavdraget per hushåll hade således bara drabbat de mest förmögna.

Ur denna rapport har jag tagit fram uppgift om disponibel inkomst per konsumtionsenhet och månad för olika inkomstgrupper (deciler) år 2011 och 2016 i 2016 års penningvärde. Siffrorna visar att alla inkomstgrupper har fått reala inkomstökningar mellan dessa år, samtidigt som den rikaste 10-delen dragit ifrån alla andra inkomstgrupper. Detta är en totalundersökning.

Sven Bergenstråhles foto.

Riksrevisionens egendomliga rapport

Riksrevisionen publicerade 2017 en egendomlig studie kallad Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet, rir 2017:24. I den påstås att bruksvärdesystemet medför att hyresgäster sänker sina inkomster!

Jag ska först citera ur texten:

”För att besvara frågeställningen har ett experiment utnyttjats där drygt 600 hyresrätter lottades ut bland bostadssökande under en tioårsperiod. Syftet med granskningen är ……..att undersöka hur tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad där bruksvärdeshyran understiger marknadshyran påverkar individer i olika avseenden.
Granskningen ger stöd för att bruksvärdessystemet medför att tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad har effekt på både arbetsinkomst och utbildning. Analysen visar att arbetsinkomsten minskar med i genomsnitt cirka 50 000 kronor per individ och år under år 3, 4 och 5 efter att individerna flyttat in i sin hyresrätt och tilldelats ett förstahandskontrakt. Samtidigt har tillgången till boende i hyresrätt en positiv effekt på utbildning; de individer som fick en hyresrätt ökade sin utbildningsnivå under år 3, 4, och 5 efter att de flyttat in i hyresrätten, vilket är en ökning på motsvarande tio procent jämfört med dem som inte fick någon hyresrätt. Den negativa effekten på arbetsinkomst kvarstod dock, även om hänsyn tas till att individerna påbörjar studier och minskar sin inkomst som en konsekvens av detta. Den uppmätta inkomsteffekten indikerar att tillgången till en hyresrätt med en hyra som är lägre än marknadshyran har en negativ effekt på arbetsinkomsten och därmed inte gynnar arbetsutbudet, vilket inte ligger i linje med intentionerna om att bostadspolitiken ska gynna arbete och tillväxt.”

Den fråga som utredarna inte ställer sig är hur lång tid efter utbildningen som det tar innan den ger resultat i form av högre inkomster. Detta nämns inte ens. Dessutom borde de ha studerat vad som händer med arbetsinkomsterna bland de som fått  tag i en ägd bostad, t.ex. en bostadsrätt, som ju är kraftigt subventionerad (ränte- och ROT-avdrag) Det är kanske tryggheten med en säker bostad som gör att man kan planera på längre sikt.

”Skillnaden mellan de två grupperna (dvs. de som  fick men lägenhet via lott och de övriga) är inte så stor som man kunde ha förväntat sig. Det är därför troligt att de individer som inte fick någon lägenhet via lotteriet senare fick en hyresrätt via bostadskön. Vi finner även i data att cirka hälften av dem som förlorade lotteriet har flyttat vidare till en hyresrätt cirka 2 år efter att de deltog i lotteriet.”

Och t.o.m. kanske fler efter 6 år. Men dessa har inte sänkt sina inkomster, trots bruksvärdesystemet! I  varje  fall redovisar inte riksrevisionen detta i sin rapport. Detta ger riksrevisionen ingen förklaring till. Det saknas också helt ett resonemang vad som skulle hända med konsumtionen och med hushålls möjligheter att bo kvar om marknadshyror infördes. Att hyresgäster i Stockholm har betydligt lägre förvärvsinkomster än boende i bostadsrätt i varje stadsdel i Stockholm menar Riksrevisionen är ett resultat av att hyresgäster sänker sina inkomster! Ibland verkar det som det går att påstå vad som helst. Så om vi införde marknadshyror så skulle hyresgästers inkomster öka! För min del tror jag att de skulle öka hemlöshet och trångboddhet och försvära deltagande på arbetsmarknaden för många. I själva verket skulle företagen få ännu svårare än idag att rekrytera anställda i storstadsområdena.

”Trots att analyserna tar hänsyn till påbörjad utbildning kvarstår en statistiskt säkerställd negativ inkomsteffekt år 3–5 efter lotteriet. Utifrån dessa resultat finns det därför inte skäl att tro att den negativa effekt på förvärvsinkomst som kunnat påvisas av att få en hyresrätt drivs av att individer påbörjar studier snarare än av det värde som bruksvärdessystemet skapar hos hyresrätten i tider av bostadsbrist.”

Borde inte myndigheter ägna sig åt seriösa utredningen?

Myter och verklighet i bostadsfrågan (2)

Efter kontakter med Leierboerforeningen och statistisk sentralbyrå i Norge har jag rättat ett par uppgifter om Norge i den presentation som jag höll i ABF, Stockholm den 24 mars i år. Det visade sig att de uppgifter som OECD hade om andelen hyresrätter i Norge var oklara. Det har jag rättat i min presentation. Förändringarna medför dock inte någon väsentlig skillnad i min argumentation. Men för de som använt den tidigare versionen ber jag att hämta den nu korrigerade. Rätt ska vara rätt.

Presentation på ABF, Stockholm 24 mars 2018