Minska subventionerna till ägt boende

Idag (20/12 2016) publicerade SCB ny statistik över byggpriserna. De enorma subventionerna till ägt boende (inräknat bostadsrätter) medför att priserna för nybyggda bostadsrätter är 73 procent högre än nybyggda hyresrätter per kvm i storstadsområdena (55 300 jämfört med 32 000 kr/kvm)! Tar man bort skillnaderna i markpriser är ändå bostadsrätterna 43 procent dyrare än hyresrätterna per kvm (39 800 jämfört med 27 700 kr/kvm). Men bostadsrätterna är större än hyresrätterna (69,0 kvm jämfört med 64,2 kvm). Det är ju alltid billigare i kr per kvm att bygga större än mindre lägenheter, beroende på att det dyraste att bygga är kök och badrum medan övrig yta kostar mindre per kvm. Om man räknar om byggpriserna till lägenheter med samma storlek så är bostadsrätterna 48 procent dyrare än lika stora hyresrätter i storstadsområdena att bygga och då ligger alltså markpriserna utanför.

Vid jämförelsen ska vi också notera att det förekommer att byggare ibland vägrar att bygga hyresrätter om de inte får mycket betalt. De tjänar ju mer på att bygga bostadsrätter. På så vis driver subventionerna av ägt boende upp byggpriserna även inräknat markpriserna. Det fungerar på samma sätt som det gjorde en gång med räntebidragen och som de borgliga partierna med rätta kritiserade. Men nu vill dessa (utom liberalerna) inte diskutera ränteavdragen. Däremot går de alla mot de nya investeringsstöden till små hyresrätter trots att dessa är villkorade, dvs. utbetalas endast om hyran hålls nere. Dessutom är summan liten jämfört med statens kostnader för ränte- och ROT-avdrag.

Ränteavdragen däremot är ju större ju större lån man har, vilket medför att de dyraste bostäderna har de största subventionerna. På så vis drivs priserna och hushållens skuldberg upp. Det är hög tid för riksdag och regering att sätta ner foten och driva på för lägre byggpriser och ett kraftigt ökat byggande.

Annonser

Varför är det så få som begriper bostadsmarknaden

I Helsingborgs Dagblad skriver ledarskribenten Mats Skogkär om den akuta bostadskrisen, som en kommentar till Boverkets rapport om att uppemot en halv miljon nya bostäder skulle behöva byggas fram till år 2020. Nya lägenheter, rekommenderar myndigheten, borde skaffas fram särskilt för låginkomsthushåll. De som byggs nu har nämligen för hög hyra:

”Det finns mindre långsökta lösningar. Det måste löna sig att bygga. Avveckla hyresregleringen, denna kvarleva från andra världskriget. Det behövs en gradvis övergång till marknadshyror, åtminstone betydligt mer av marknadshyror än idag. Detta måste kombineras med åtgärder som ökar utbudet. I annat fall lär hyrorna öka kraftigt. Om utbudet ska öka krävs bland annat förenklingar i plan- och byggprocessen – översyn pågår.

Med mer marknadshyror kommer rörligheten på bostadsmarknaden att öka. Men fler ”flyttkedjor” löser inte alla problem. Inte för de cirka 900 000 hushåll som enligt Micael Nilsson har så låga inkomster att de av det skälet har svårt att hitta bostad.”

Nej, marknadshyror innebär ingen lösning tvärtom en enorm förmögenhetsomfördelning från hyresgäster till fastighetsägare.

Denna totala okunskap om bostadsmarknaden som denna skribent uppvisar är tyvärr ganska vanlig. För det första är det i praktiken marknadshyror i det nya som byggs. Problemet är att bara ett fåtal har råd med dem. För det andra har byggande av hyresrätter inte ökat i något land där hyresmarknaden avreglerats. Tvärtom har hyresmarknaden försvagats. För det tredje visar IPD att det är lönsamt att äga hyreshus Avkastningen ligger på över 9 procent per år de senaste 10 åren. För det fjärde är det prisvärda hyresrätter med överkomliga hyror för hushåll med lägre inkomster som behövs i storstadsregionerna och i de större städerna. För det femte är det de enorma subventionerna till ägt boende (ränte- och ROT-avdrag) som har drivit upp byggpriserna och skapat en skuldkris. För det sjätte borde alla subventioner vara villkorade, så att de inte driver upp priser och hyror. För det sjunde borde hyresrätten få samma skattemässiga behandling som ägt boende. För det åttonde måste byggpriserna ner genom bättre konkurrens, större serier, mer byggande i fabrik, samma krav i alla kommuner, snabbare handläggning av byggärenden, möjlighet för kommuner att fastställa upplåtelseform i detaljplan, ökat regionalt ansvar för byggande för att kunna tvinga ghettokommuner som t.ex. Vellinge att bygga hyresrätter med överkomliga hyror, mm.

För övrigt bör vi undvika social housing. En bättre väg är att göra bostadsbidragen bättre anpassade till verkligheten i kombination med en samling för lägre byggpriser. Hyresrätten borde också kunna utvecklas så att man kan välja olika servicenivåer och olika stort ansvar för reparationer av den egna lägenheten.

Därför gillarna byggarna inte villkorade investeringsbidrag

Då blir de nämligen tvungna att hålla nere sina byggpriser. Däremot gillar de naturligtvis ränte- och rotavdrag, som ger mycket större frihet för de priser byggarna kan ta. Ränte-och rotavdrag kostar årligen statskassan cirka 40 miljarder, som alltså vi skattebetalare får betala för subventionerna till ägt boende och som innebär att byggpriserna trycks upp. Det är en form av doping av byggmarknaden som skadar hela samhällsekonomin. Klart att byggarna gillar dessa subventioner och avskyr villkorade subventioner som tvingar dem att som motprestation hålla nere sina byggpriser.

Skärpta amorteringskrav bör kombineras med fler åtgärder

I ett inlägg på DN-debatt idag (17/8) skriver Stefan Ingves, Riksbankschef Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör och Martin Noréus, vikarierande generaldirektör för Finansinspektionen att krav på amortering bör införas snarast. Det håller jag med om. Men tycker att skärpta krav på amorteringar bör kombineras med ett höjt bolånetak (så att steget in på den ägda marknaden blir något enklare) samt ett tak för ränteavdragen samt en successiv sänkning av dem. Avdragstaket ska gälla en viss summa per bostadslägenhet och inte som nu per ägare. Det är orimligt att ägda bostäder ska subventioneras med över 40 miljarder per år. Vilket – i kombination med den växande bostadsbristen speciellt i storstadsregionerna – drivit upp och fortsätter att driva upp priserna på både bostäder och byggande. Inga subventioner (ränte- och ROT-avdrag, räntebidrag m.fl.) ska kunna kapitaliseras.

De tre har rätt i att bostäderna inte utnyttjas riktigt effektivt. De hushåll som har en mycket stor överkonsumtion av bostadsyta är gifta/samboende utan barn i ägda bostäder, medan trångboddhet är vanligast bland dem i hyresrätt. I en nyligen publicerad studie byggd på SCB:s lägenhetsregister visas att även i Stockholms stad är boendetätheten högre i hyresrätten än i bostadsrätten både i inner- och ytterstaden samt att inkomsterna är betydligt lägre bland boende i hyresrätt än dem i bostadsrätt i alla stadsdelar. Extremt hög utrymmesstandard är betydligt vanligare bland dem i ägande- och bostadsrätt än dem i hyresrätt, medan extrem trångboddhet är vanligast bland boende i hyresrätt.
Några ytterligare åtgärder som skulle behövas är
• Sänkta byggpriser genom bättre konkurrens, elementbyggande, stora serier, återanvändning av hus- och lägenhetsritningar, snabbare planprocesser, gemensamma miljöregler samt möjlighet för kommuner att fastställa upplåtelseform i detaljplan
• Neutral behandling skattemässigt av upplåtelseformerna
• Alla former av subventioner ska vara villkorade, dvs. ge pris- och hyressänkningar som motsvarar värdet av subventionerna
• ROT-avdrag endast för åtgärder som medför sänkt energibehov i småhus och flerbostadshus.
• Alla ökningar i fast penningvärde av markvärden, som inte beror på åtgärder från markägaren, ska återgå till samhället (staten/kommunen).
• Statliga kreditgarantier ska kunna utgå även till byggande i områden med låga marknadsvärden om det anses socialt motiverat. Garantiavgifterna ska då kunna subventioneras
• Inför ett statligt investeringsbidrag för hyresrätter oavsett storlek, som villkoras med krav på produktionspris, hyra, kvalitet och energiförbrukning.
• Förstärk bostadsbidragen så att hänsyn kan tas till de stora variationerna i boendekostnader mellan olika kommuner och olika områden
• Inför möjlighet att beräkna inkomst som berättigar till bostadsbidrag halvårsvis, speciellt med tanke på de som studerar.